Risk för miljardkostnader om EU-åtaganden missas

Sverige riskerar både klimatmässiga och ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. För kommuner och invånare i hela landet, inklusive Härnösand och övriga Västernorrland, berör frågan särskilt utsläpp kopplade till resor och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka upp till 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), så kallad ETS-flex.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan kosta 5–8 miljarder

Att använda utsläppsrätter via ETS-flex innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Tre vägar för att täppa till återstående gap

Efter möjlig användning av ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver användning av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Missar även kommande år kan det ge en ränta-på-ränta-effekt, enligt IVL.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och anger att sanktioner kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Bakgrund: rapport framtagen för WWF

Underlaget bygger på rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.