Håll Sverige Rent: nya siffror om nedskräpning – minskning i städer men fortsatt dominerar nikotinskräp

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpning i Sverige. Enligt organisationen visar nationella mätningar för första gången hur skräpet utvecklats över tid – och i stadsmiljö uppges en minskning mellan 2023 och 2025.

Rapporten bygger bland annat på nationella skräpmätningar och en Novusundersökning. I vardagstermer innebär resultaten att en person som går en kilometer längs trottoar eller gångbana kan passera över 1 000 skräpföremål.

Många upplever nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt pressmeddelandet gäller det främst yngre personer, män och snusare. Vanliga orsaker som nämns är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsskräpet uppges minska – flera plastprodukter ned

Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023 (mätåren 2023 till 2025). I pressmeddelandet lyfts särskilt att flera typer av plastrelaterat skräp minskat:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar uppges ha gått ner är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Nikotinskräp totalt (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

För snus syns enligt pressmeddelandet ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön uppges en minskande trend för både fimpar och snus.

Exemplet: över 1 000 skräp på vägen till jobbet

I rapportens vardagsexempel, baserat på den senaste nationella skräpmätningen, motsvarar en kilometers promenad i stadsmiljö över 1 000 skräpföremål. Fördelningen som anges är bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men skräpet består

Håll Sverige Rent uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter en ökning mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026.

Organisationen hänvisar också till att få känner till den så kallade ”flergångslagen”, och att ännu färre väljer flergångsalternativ vid köp av takeaway. Resultaten från nationella skräpmätningar 2023 och 2025 uppges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten visar tydliga skillnader mellan svenska havsområden. Längs Västerhavet uppmättes ett medianvärde på 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det är enligt pressmeddelandet en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter strand). 99 % av skräpet uppges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.

Längs Östersjökusten anges medianvärdet 2025 vara 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här beskrivs mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kan kopplas till strandbesökare – som fimpar, snus och plastförpackningar från exempelvis chips och godis.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent. Även förpackningar från godis, snacks och mat förekommer. Organisationen lyfter samtidigt att det hittas mindre toapapper än tidigare år.