Så stor del av inkomsten går till villalånet – stora skillnader i landet

Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika kommuner och län, enligt en ny analys från Landshypotek Bank. I topp ligger Solna, där villalånet för en genomsnittlig villa uppges motsvara 41 procent av ett hushålls nettoinkomst. I andra kommuner ligger andelen omkring tre procent.

Stockholmsområdet sticker ut

I analysen lyfter Landshypotek Bank särskilt fram Stockholmsområdet, där flera kommuner har höga andelar av inkomsten som går till villalånet:

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andelar i flera inlandskommuner

I andra änden av skalan finns kommuner där villalånet tar en betydligt mindre del av hushållens nettoinkomst. Landshypotek Bank pekar bland annat ut:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

I dessa kommuner uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lånekostnader för en genomsnittlig villa.

Länsnivå: högst i Stockholm – lägst i Västernorrland

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.

Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.

Så har beräkningen gjorts

Enligt Landshypotek Banks sammanställning bygger beräkningarna på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Kalkylen utgår från ett hushåll med två inkomster och:

• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering

Kalkylen anges gälla efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Pressmeddelandet publicerades torsdag 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).