HärnösandsNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och mindre än i övriga EU

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Granskning: Matpriserna steg 6% på tre år i Sverige före momssänkningen – lägre än i EU.

Annons

Matpriserna efter prischocken: ”snarast en återgång till det normala”

Efter de kraftiga uppgångarna 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga i Sverige, vilket hållit liv i debatten om matpriserna. En granskning från Länsförsäkringar pekar dock på att prisökningarna de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – har legat inom normala ramar och varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

”Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa”, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

5–6 procent upp sedan våren 2023

Den snabba prisutvecklingen på livsmedel ebbade enligt Länsförsäkringar ut under våren 2023. Från april 2023 och fram till momssänkningen den 1 maj 2026 uppges priserna ändå ha fortsatt upp med 5–6 procent i Sverige.

”Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala”, säger Alexandra Stråberg.

Sverige något lugnare än Europa enligt jämförelsen

I genomgången jämförs utvecklingen med euroområdet och EU. För perioden mars 2023 till mars 2026 redovisas följande:

OmrådeLivsmedel och alkoholfria drycker
Sverige6,0%
Sverige KPI5,7%
EMU8,2%
EU8,9%

Länsförsäkringar skriver även att svenska matpriser i den senaste treårsperioden ökade med cirka 7 procent fram till momssänkningen, jämfört med 8–9 procent i övriga Europa.

Annons

Tillbakablick: Mat steg snabbare än inflationen före pandemin

Enligt Länsförsäkringars sammanställning steg matpriserna nästan dubbelt så snabbt som den breda inflationen under decenniet före pandemin (januari 2010–januari 2020):

  • Livsmedel och alkoholfria drycker: 19,3%
  • Konsumentprisindex (KPI): 10,7%

Momssänkningen kan ha raderat prisuppgången

Siffrorna ovan avser utvecklingen fram till april 2026, alltså före momssänkningen. Länsförsäkringar menar att om momssänkningen räknas in förändras bilden tydligt.

”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig”, säger Alexandra Stråberg.

Hög prisnivå kan fortsätta prägla debatten

Länsförsäkringar framhåller att även om prisökningstakten normaliserats sker den från en hög nivå efter prischocken 2022–2023. Osäkerheten kring framtida prisförändringar bedöms också vara stor, bland annat med hänvisning till oroligheter i Hormuzsundet.

Så har priserna utvecklats på fem år

I tabellen i underlaget redovisas även femårsperioden mars 2021 till mars 2026:

OmrådeLivsmedel och alkoholfria drycker
Sverige33,2%
Sverige KPI23,4%
EMU32,8%
EU36,8%

Om granskningen

Enligt Länsförsäkringar avser matpriser kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i konsumentprisindex för Sverige (SCB) och euroområdet (Eurostat). Granskningen bygger på statistik till och med april 2026, med syftet att undersöka prisskillnader före den svenska momssänkningen. Källor som anges är SCB, Eurostat, FAO, Macrobond och Länsförsäkringar.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi